Så stor är bilens klimatpåverkan innan du ens kör den

Innan bilen rullar ut från fabriken har den redan lämnat ett betydande klimatavtryck. Utsläppen från tillverkning av material, batterier, komponenter och själva monteringen kan vara omfattande, särskilt när det gäller elbilar med stora batterier. Samtidigt varierar bilens klimatpåverkan beroende på drivmedel, produktionsmetoder, bilens storlek och var energin kommer ifrån. Därför räcker det inte att bara titta på utsläppen från avgasröret eller elförbrukningen under körning. För att förstå bilens totala klimatpåverkan behöver man också räkna på vad som händer innan den första milen körs. Här tittar vi närmare på hur stora utsläppen faktiskt kan vara och vad som påverkar dem.

Tillverkningen står för en stor del av bilens klimatpåverkan

Bilens klimatpåverkan börjar långt innan den står parkerad hos återförsäljaren. Redan när råvaror utvinns och förädlas uppstår utsläpp, och därefter kräver tillverkningen av stål, aluminium, plast, glas och elektronik stora mängder energi. Även transporter mellan fabriker och den slutliga monteringen bidrar till bilens klimatavtryck. Hur stora utsläppen blir beror bland annat på bilens storlek, materialval och vilken energi som används i produktionen. En tung bil kräver generellt mer material än en mindre modell, vilket innebär att klimatpåverkan från tillverkningen kan bli betydande redan innan bilen har körts en enda kilometer.

Råvarorna är första steget i utsläppen

Stål är ett av de viktigaste materialen i en bil och används bland annat i kaross, chassi och olika säkerhetskomponenter. Framställningen av stål är energikrävande, särskilt när fossila bränslen används i processen. Aluminium förekommer också i många moderna bilar eftersom materialet är lätt och kan bidra till lägre vikt. Samtidigt kräver primär aluminiumproduktion mycket energi. Även plast och andra syntetiska material har ett klimatavtryck eftersom de ofta baseras på fossila råvaror. När alla material räknas samman blir det tydligt att bilens miljöpåverkan börjar långt innan komponenterna når fabriken.

Bilens storlek spelar därför en viktig roll för utsläppen från tillverkningen. En stor SUV innehåller normalt mer material än en småbil och kan därmed kräva mer energi att producera. Samtidigt är materialmängden bara en del av bilden. Produktionsland, energimix och hur effektiva fabrikerna är påverkar också resultatet. Om fabriken använder mycket el från fossila energikällor kan utsläppen bli högre än vid produktion där elen kommer från energikällor med låga utsläpp. Därför kan två liknande bilar få olika klimatavtryck redan på fabriksstadiet.

Fabriken bidrar också till klimatavtrycket

När råvarorna har förädlats ska hundratals eller tusentals komponenter tillverkas och monteras. Motor, växellåda, elektronik, säten, instrumentpanel, bromssystem och karossdelar passerar olika produktionssteg innan bilen blir färdig. Varje steg kräver energi och kan ge upphov till utsläpp. Även lackering är energikrävande eftersom karossen måste behandlas och torkas under kontrollerade förhållanden. Till detta kommer transporter av komponenter mellan olika leverantörer och fabriker. Bilproduktion är därför en global industriprocess där klimatpåverkan kan uppstå på många platser innan bilen levereras till sin slutliga marknad.

Några faktorer som påverkar tillverkningens klimatavtryck är:

• Bilens vikt och mängden material som används.

• Andelen stål, aluminium och andra energikrävande material.

• Vilka energikällor som används hos tillverkaren och underleverantörerna.

• Hur långt råvaror och komponenter behöver transporteras.

• Hur effektiv produktionen är och hur mycket material som kan återvinnas.

Förbränningsbilar och elbilar skiljer sig dessutom åt när det gäller vilka komponenter som står för den största delen av tillverkningsutsläppen. En förbränningsmotor består av många avancerade delar som kräver omfattande bearbetning. Elbilar har i stället betydligt större batterisystem, vilket förändrar var klimatpåverkan främst uppstår. Därför behöver man titta på bilens hela produktionskedja för att förstå varför klimatavtrycket kan vara relativt stort redan innan bilen börjar användas.

Batteriet påverkar elbilens utsläpp före första milen

För elbilar är batteriet en central del av klimatpåverkan från tillverkningen. Batteriet innehåller flera material som måste brytas, transporteras och förädlas innan de kan användas i färdiga battericeller. Produktionen kräver dessutom mycket energi och sker genom flera tekniskt avancerade steg. Hur stort utsläppet blir beror bland annat på batteriets storlek, vilken batterikemi som används och vilken el som används vid tillverkningen. Ett större batteri innebär generellt att mer material behöver produceras och fler produktionssteg genomföras, vilket kan öka bilens klimatavtryck innan den ens har lämnat fabriken.

Därför spelar batteriets storlek roll

Ett elbilsbatteri består av många celler som tillsammans bildar ett batteripaket. Cellerna innehåller bland annat material som litium, grafit, nickel, mangan eller järn och fosfat, beroende på batterikemi. Utvinningen och bearbetningen av dessa material kräver energi och kan ge upphov till växthusgasutsläpp. Dessutom måste materialen renas och bearbetas till komponenter som kan användas i battericeller. Därefter tillverkas själva cellerna, monteras till moduler eller paket och integreras i bilen. Det är denna långa kedja som gör att batteriet kan stå för en betydande del av elbilens utsläpp före användningen.

Batterikemin påverkar också klimatavtrycket. Litiumjonbatterier finns i flera varianter och de har olika materialbehov och egenskaper. Batterier med exempelvis litiumjärnfosfat, LFP, innehåller inte nickel och kobolt, medan andra kemier kan använda sådana material. Det innebär att klimatpåverkan inte kan bedömas enbart utifrån att en bil är elektrisk. Även batteriets konstruktion och tillverkningsprocess måste vägas in. Samtidigt förändras batteritekniken snabbt, vilket gör att uppgifter om utsläpp från äldre produktionsmetoder inte alltid beskriver dagens eller framtidens batteritillverkning.

Energin bakom produktionen är avgörande

En av de viktigaste faktorerna är vilken el som används när batteriet och bilen produceras. Om produktionen sker med el från energikällor med höga växthusgasutsläpp kan klimatavtrycket bli större. Används däremot el med låga utsläpp kan samma typ av batteri få ett betydligt lägre produktionsrelaterat klimatavtryck. Detta gäller även andra delar av bilen, men blir särskilt relevant för batteriet eftersom tillverkningen är så energikrävande. Produktionsplatsen kan därför påverka klimatavtrycket, även när två bilar har liknande batteristorlek och tekniska specifikationer.

Även återvinning kan påverka hur resurser används över tid. När material från uttjänta batterier kan återvinnas minskar behovet av att använda enbart nya råvaror i framtida produktion. Det betyder dock inte att ett återvunnet material är helt utan klimatpåverkan, eftersom insamling, transport och återvinningsprocesser också kräver energi. För den som vill förstå elbilens klimatpåverkan är det därför relevant att skilja mellan utsläppen från själva batteriproduktionen och de utsläpp som uppstår under bilens användning. De två delarna behöver analyseras tillsammans för att ge en rättvisande bild.

Så skiljer sig klimatavtrycket mellan olika biltyper

Det går inte att avgöra en bils totala klimatpåverkan enbart genom att titta på vilken drivlina den har. En bil med förbränningsmotor har normalt ett klimatavtryck från både tillverkning och den framtida förbränningen av bensin eller diesel. En elbil har i stället ofta högre utsläpp kopplade till produktionen, framför allt på grund av batteriet, medan utsläppen under körning kan vara betydligt lägre. För att jämföra olika biltyper behöver man därför se på hela livscykeln, från råvaruutvinning och tillverkning till energianvändning, underhåll och slutlig återvinning.

Förbränningsbilen börjar med ett lägre produktionsavtryck

En traditionell bensin- eller dieselbil behöver ingen stor drivbatterienhet. Det innebär att den slipper en betydande del av de utsläpp som är förknippade med tillverkning av stora batterier. Samtidigt är förbränningsmotorer tekniskt avancerade och består av många komponenter som kräver material, energi och omfattande bearbetning. Även bränslesystem, växellåda och avgassystem bidrar till bilens produktionsrelaterade klimatavtryck. När bilen väl används tillkommer dessutom utsläpp från produktionen av själva bränslet och från förbränningen i motorn, vilket gör användningsfasen central i livscykelperspektivet.

En elbil kan därför börja sitt liv med ett större klimatavtryck än en motsvarande bil med förbränningsmotor. Skillnaden kan framför allt bero på batteriets storlek och hur batteriet har producerats. Samtidigt har elbilen inte samma direkta utsläpp från förbränning under körning. Hur stor skillnaden blir över hela bilens livslängd påverkas bland annat av vilken el som används för laddningen, hur långt bilen körs och hur länge den används. Därför är det missvisande att bedöma klimatpåverkan utifrån enbart bilens utsläpp vid tillverkning eller körning.

Storlek och användning förändrar resultatet

Bilens vikt är en annan faktor som kan påverka jämförelsen. En större och tyngre bil kräver vanligtvis mer material vid tillverkningen och mer energi för att förflytta sig. Det gäller oavsett drivlina, även om skillnaden kan se olika ut mellan modeller. En mindre elbil med ett relativt kompakt batteri kan därför ha ett annat livscykelavtryck än en stor el-SUV med ett mycket större batteri. På samma sätt kan en stor bensinbil förbruka betydligt mer bränsle under sin livslängd än en mindre modell. Bilens användningsmönster blir därför viktigt när klimatpåverkan ska beräknas.

För en livscykelanalys är bland annat följande faktorer relevanta:

• Bilens vikt, storlek och materialåtgång.

• Drivlinans konstruktion och energiförbrukning.

• Batteriets storlek och batterikemi.

• Energisystemet där bilen och dess komponenter produceras.

• Hur långt bilen körs och vilken energi den använder under livslängden.

Även bilens livslängd har betydelse. Om en bil används under många år och körs långt kan utsläppen från tillverkningen fördelas över fler körda kilometer. En bil som används sparsamt får däremot ett större produktionsrelaterat avtryck räknat per kilometer. Det är därför som klimatpåverkan före första körningen bara är en del av den större bilden. För att förstå hur mycket en bil faktiskt påverkar klimatet behöver produktionsutsläppen sättas i relation till hela användningsfasen och bilens totala livslängd.